åstadkomma något

jag ville så gärna
åstadkomma något
visa att jag var någon
att alla i sektorn skulle veta vem jag var
och
visst åstadkom jag något
en verksamhet
som blev känd
härs och tvärs
en verksamhet
som jag kunde ta åt mig äran av
men sen då
vem brydde sig
när mitt namn smutskastades
när jag var ensam och sjuk
var det allt
jag åstadkom tre barn också

men det glömde jag bort i hastigheten

miljöombyte

jag måste bort härifrån

från alla elaka sms

alla telefonsamtal med förnedrande tillmälen

jag orkar inte längre möta blickarna



jag undviker staden

sitter vid ån

gömmer mig i skogen

lägger mig under min röda filt

världen blir bloddrypande röd

som i en livmoder ligger jag





Dagens bästa stund

dagens bästa stund är
en stund av kärlek till livet
en stund av tystnad och dammets lek i en solstrimma

en stund med ordens magi

dagens bästa stunden är
tända ljus, bara jag i soffans hörn
inga tankar, inga måsten
bara jag

att åldras

jag åldras inte längre
äldst var jag när jag var 48

 nu är jag stark lekfull och blomstrande

förändra utseende

gråhårig, trött, uppgiven blick
ledsen mun med streck
skapade av besvikelse
brösten i sladdrig behå
trosorna med häng
barnen minns med skam i blicken
stora tröjor som döljer
smala ben som gömmer sig
i omoderna kjolar

våga våga inte
leva
färga håret
rött uppkäftigt
behå som får brösten att visa upp sig
tröjan har fått uringning
kjolen blivit kort och svart
munnen skrattar högt med röda läppar
ögonen glittrar
människor ler

finnas

jag finns- det är jag säker på
men kanske jag drömmer mig igenom livet
eller

om man kan älska så intensivt

att kroppen värker

om man kan hata så intensivt

att varje cell skriker ut sin frustration

om kan njuta så intensivt

att hela omvärlden försvinner i en dimma

om man kan känna hur hela kroppen spritter

av en lycka så intensiv

då måste man väl finnas - i någon mening?

svalt

hon var alltid lika svalt ointresserad när vi träffades
själv betedde jag mig som en svansviftande krypande valp
berättade på ett nedlåtande raljerande sätt
om vad jag gjort sedan sist
skrattade åt mina nederlag,
pekade finger åt mina fadäser
allt medan hon tittade på mej
med lätt höjda ögonbryn och en överlägsen krökning på överläppen
ännu mer fick hon mig att anstränga mig
förminska mina framgångar
förstora mina nederlag
för att vara till lags

för att få svalkan att vika för en varm okontrollerad vindpust

glädje

yngsta barnbarnets kram och rop på mojmoj
dela soffa med dotterns labrador
krypa upp tätt intill min älskade
känna lukten och smaken av honom
få ett sms från sonen "Mamma jag älskar dej"
skriva och känna att jag når fram
få en kram av tjejerna som farit illa hela sitt liv
känna värmen och tilliten från min häst
ha tid att förundras naturens växlingar
sitta länge vid datorn
ligga under goaste filten och läsa en bok
äntligen känna mig uppskattad,
kärleksfull, tacksam och lite mera ödmjuk.

nederlag

mitt liv har bestått av nederlag,...
.................................................
nä nu ljuger jag

det har i mycket bestått av motgångar
motgångar som gjort mig starkare
mer klarsynt
modigare
motgångar jag nog inte velat vara utan
men nederlag
sällan
jag reser mej
tar en annan väg
och mera luttrad
mera envis
tar jag mig vidare
alltmer mig själv nog

boka

jag vill boka en plats i Nanjiala

få vara lycklig

varje dag

bada naken i ljummen sjö

kyssa en man utan genans

dansa med svängande höfter och gungande bröst

bejaka min kropp

och

min kärlekstörst

ge och ta

i

en aldrig dömmande tid

snoka

du river i min kropp
in i hjärnan, in i hjärtat
allt ska du veta
mina dagböcker ligger uppfläkta och våldtagna
mina brev läses och förkastas
mina tankar dissekeras
det ej passande får inte finnas
du har inget eget liv
du vet inte hur man gör
din rädsla gör
mitt jag

till något

som måste utplånas

och omdanas

skalad

jag är avskalad ända in till de vita benen
sårbar, hudlös, övergiven
lager efter lager har du skalat av från min kropp

för varje gräl, för varje svek

blev jag allt mera kraftlös, allt mera osäker

jag trodde du var den jag kunde lita på,

den som skulle bli min trygga bas

men du var mera otrygg

mindre än jag

längst inne i din själ fanns bara dimma