morgondagens oro
rädsla
sorg
smyger sig på
var morgons kranka blekhet
ingen tid att spilla
ingen dag att slösa
av utmätt tid
imorgon
eller
om 20 år
vissheten om slutet
händer rynkiga
orken mindre
krämpor knackar på
snart är det
min tur att vara beroende
min tur att inte minnas
min tur att inte känna igen
Ingen tid att spilla...
SvaraRaderaVemodigt...
SvaraRaderaÅh, vi måste ta vara på varandra medan minnet och orken finns.
SvaraRadera