nå mina mål

öppnar min lilla flaska med bubblande vin
höjer ljudet på en cd med Peter leMarc
klickar mig fram till bloggen

nå mina mål

mål som bygger på det som varit
för att komma dit jag vill
måste jag veta vad jag vill
vart livet lett mig
vad livet gjort med mig,
fört mig

nytt jobb, äntligen, gamla erfarenheter som grund
gamla insikter, bara att bygga vidare på
testa var går min gräns, hur mycket förstår jag, vågar jag
testa om linan håller
mannen, jag älskat och hatat med samma glöd
han som får mina ögon att skimra
bli bottenlöst svarta
han som aldrig blir tråkig, aldrig förutsägbart
som älskar på så många sätt
hästen
lika oförutsägbar, lika levande passionerad
vacker som en sagohäst av guld

dags att klättra på det som är

2013  har fogden tagit vad fogden ska ha
i höst ska jag resa
se det jag saknat,
lilla puben på landet,
de gröna kullarna,
vita kloster i solens sken,
slott sen länge övergivna,
vackra städer sedda från floden,
fisk som smälter i vinets famn
låta hästen känna att hon står mitt hjärta närmast
det är jag som ska sitta på hennes rygg
det är vi som ska få nya minnen tillsammans
den lilla lägenheten med utsikt
plats för kryddor och mårbackapelargoner
det lilla extra rummet som jag inte behöver
som ska ge mig den kontakt med Moder Jord
jag så väl behöver
rummet med böcker, dator, symaskin och tusen cd skivor
den nya soffan med tvättbart tyg och shabby chic i varje hörn
då,
då är jag nöjd 2013.

GOTT NYTT ÅR PÅ ER ALLA MINA KÄRA SKRIVARVÄNNER; 

NI BETYDER MER ÄN NI KANSKE TROR!

rädsla

rädslan smyger
kvällen kortare
natten mörk
griper min själ
i gryningens dunkel
fyller mig med skräck
så skröplig
så sårbar
i mörkaste natten kommer rädslan

värme

ögon fångar min blick
ser om värmen finns
sätter sig bredvid
vill att jag lyssnar
hör...
hör vad jag har att berätta
"jag minns när mamma och jag..."
"jag orkar inte med tankarna..."
"jag drar om jag får en chans"
"titta vad jag fick av Steffe"
"min unge, hon är sex, och bor hos borsan, kommer på besök på annandagen"
"får jag ringa min kille"
"för helvete, ni fattar nada...!"
alla behöver de
värme
bekräftelse
omsorgen jag kan ge
så lite ...
kanske ändå något...
en jul som denna

blått

vackrast av de vackra
fylld med längtan
klarblå himmel
skönaste sommardagen
isblå vinterhimmel
bakom svarta trädstammar
vattendrag virvlar blågrönsvart
för att glädja

för att läka

lysa

vassa strålar genom kylig luft
tung av kristaller
himmel isblå
obändliga strålar genom fönstret
människor hopkurade

förnimmelse
värme glädje sinnlighet

att frysa

kunde man förnimma en känsla
dra en nagel mot den kalla ytan
känna frosten mot fingertoppen
då vore det denna
vit rök istället för ord
stela frusna läppar
ögon med ishinna
hat, missunnsamhet, girighet
gjorde hemmet till ett isslott

bakslag

förundrad över vad han åstadkommit
stod han tyst,
andäktig uppe på berget
det hade kostat
många hade fått sätta livet till
han fyllde sina lungor
spände sina biceps
gav upp ett avgrundsvrål
då
då såg han bakslaget,
det rullade in
från ingenstans
över himlen
grå tjock aska kvävde det allt i sin väg

aptit

hon hade alltid haft aptit på livet
allt hade hon slukat med omättligt begär
män, kläder, skor, böcker, djur, växter...
you name it
hon var som en stenkross
allt i hennes väg fullständigt förintades
sen kom den vintern
den vinter då allt togs ifrån henne
inom ett år var aptiten bort
kvar fanns en liten liten gumma med ett litet litet hus

emottaglig

fingertoppar på min hud
läppar mot min hals
kroppen längtar
ögonlock sänks
blicken dimhöljd
läppar fuktas
jag tar emot dig
öppet sköte
hungrig mun
sökande händer

ljus - en tanka

röda sidenband
stearindroppande ljus
gläns över sjö och strand
doft av jul, hyacint, gran                            
nejlika i apelsin

längtan

längtan till det som aldrig blev
smärtar inte längre
längtan till det som är 
till det som blev
styr nu min vandring

orka

att orka älska
när tvivlet växer
att orka älska
när vägen är lång
att orka älska
när smärtan kommer
att orka älska
när allt är svart
det ger kärleken en mening

tillit

tillit
vackert
värdefullt
förtjänas
missbrukat förverkas
lisa för min själ
när jag känner
tillit

mörker

mörkret lättar sakta
för varje dag skönjer jag alltmer
inte längre dunkelt mörker
lätta dimmor svävar likt älvor
runt en vilsen, förundrad själ
livet återvänder
glimmer i falnad eld
stjärnor i själens brunnar

klipp

någon klippte sönder mina drömmars väv
kvar blev vackra trasor
remsor av siden sammet
skönaste linne
mjukaste ull
rubinrött, solgult, skimrande regnbågsnyanser
himmelskt blått och silvrigt vitt
ingenstans fanns svart, brunt
ingenstans fanns långrandigheten
de fula nötta tyglapparna
bara oändlig skönhet och njutning

någon klippte sönder mina drömmars väv

plåga

plåga tyngde brusten själ
sökande gisslade ansatt hjärna
han ville förstå
vilken nytta
vilket syfte
fyllde hans plåga

fråga

vad vill du
smygande omkring mig
lyssnade vid min dörr
vad vill du
kryper ner i min säng
stör mina tankar
vad vill du








ska du bestämma vem jag är

snubbla

jag snubblade in i din famn
tänk om jag inte
vad livet varit lätt
eller inte
utan
såpbubblans skimmer

utan
frustration passion
det som är du
det som jag älskar
det som är jag i dig

att offra sig

gjorde allt för dig
ditt välbefinnande
ditt självförverkligande
kvar blev en smutsig matyrkrona

och ett olevt liv

uppehåll

då
var hösten
en tid för ro
under orangeröd filt
nu
gör livet ett uppehåll
utan förklaring
doft av våt yllefilt
tung som ett pansar
ser ut i regnet o undrar
vad vill du mig

läsa

boken
ett filter
mot vardagen
ögon följde mig
röster styrde mig
viljor krävde min underkastelse

utan Cherry Ames, Kitty, Svarta hingsten och hans son Satan
hade jag inte hitta mina egna vägar.

glänsa

inspirationen kommer
inspirationen går
jag vill inte glänsa
bara stretar på










kanske inte är så illa ändå...

bokslut

Hon vände och vred på det
plus och minus
fördelar, nackdelar
å vad hon ville
i fantasin
i drömmen
nu hade hon nått sina mål;
mål satta för fem år sedan
inte längre giltiga

Rastlös
rädd
oförmögen till ro
brist på 
stillhet
fågelkvitter
skogsdoft

Stuga i utkanten
farstutrapp mot skogen
pelargonier i köksfönstret
vedknaster i spisen
deg på jäsning
frön i kruka
tystnad
närhet till stjärnhimlen och uggleljud

Bokslutet måste leda vidare...

hicka

hickar förvånat
vinterns krispiga kyla

stannar undrande

fika

mormors kök

knaster i köksspisen
doft av kokkaffe
hett kaffe i tunn kopp
dricka på bit






vetebulle
kardemummasmak
inget konstigt
inget nymodigt
bakad med kärlek
avnjuten med kärlek

skrota

rostigt gammalt skräp
hål och vassa kanter
en gång vackert förtennad
på mormors glasveranda
du, mårbackapelagonerna, den vita gungstolen
då högt värderad
nu skrot

exakt

exakt när det var
är svårt att säja
kanske på parkeringsplatsen
du kom emot mig med ett brett leende
eller
i den lilla lanthandeln
ljuset som såg ut som ett päron
du tog det, betalade
det låg länge otänt
nej
nu vet jag exakt när det var
när jag såg dig genom fönstret
vi hade nyss älskat
du stod vid grillen

glad, nöjd, stolt

exakt då visste jag att du var mitt livs stora kärlek.

återkomst

återkomst -
dra sig tillbaka
hämta kraft
och komma åter

ett avbrott

jag ville att vårt liv skulle bli
likt ett strå med uppträdda smultron
vackert, rödskimrande,
en oändlig räcka av solmogna dagar
tillsammans
hand i hand på barrdoftande stig
ihopkrupna på farstutrappan
omslingrade i utdragssoffan
men det blev inte så
avbrottet fanns där hela tiden
osynligt för mitt öga

tröst

molnen hopar sig
hotfullt grafitgrå
marken mullrar
spyr ut sin vrede

havet tar tillbaka sin egendom
för Atlantis befolkning fanns ingen tröst

silver

svarta våta löv
månens silverskära
speglas i vattenblänk
tystnad dånar genom isig natt
bär mig Herre

pliktkänsla

"trodde Ni, herr K,
att jag blev kvar av omsorg
eller av kärlek
Ni är den mest motbjudande person jag träffat
Ni är inte bara motbjudande
Ni är inbilsk, illaluktande, irriterande

nej, herr K, det var endast av plikt"

bevis

"jag kan inte säga annat, min Herre,

än att umgänget med Er,
är beviset
för min otroliga blåögdhet
och
uppseendeväckande godtrogenhet."

att grilla

sommar ropar det

bedövande jasmine
aptitretande
grillos från grannatomten
doft av nyklippt smaragdgräs

rätta tllfället

rätta tillfället kom aldrig
du låg där så stilla
jag hade velat
förklara

Till min mamma!

Det finns så mycket jag skulle velat dryfta med dig mamma,
dryfta innan du glömde vem jag är.
Vi talade aldrig med varann då vi kunnat
som taggtrådssårad hud mellan oss
så lätt att riva upp.
Visst, vi pratade,
om barnen, jobbet, hur livet gestaltade sig,
varje samtal en vandring på glödande kol.
Men det jag velat fråga
dryftade vi aldrig.
Vem var du mamma?
Du gömde dig bakom dina lockar och vackra dräkter
i timmar kunde du stå och le mot din spegelbild,
så annorlunda mot din dotter-
jag har alltid sprungit förbi varje spegel.
Nu är jag 60 år, och man säjer att jag är lik dig.
Det som tidigare var som en kniv i mitt hjärta gör mig nu stolt mamma.
Jag börjar äntligen förstå den kvinna, som verkade älska sin egen spegelbild mer än sitt barn.
Jag börjar förstå vad livet gjorde med dig och din paniska rädsla för att utmärka dig, att göra fel.
Jag är den du var bakom alla dimridåer,
du var stark som jag, älskade livet som jag,
du gav aldrig upp, blev aldrig gammal,
var en älskande in i det sista.
Jag börjar närma mig ålderdomen, när rädslan kommer, tänker jag på dig;

du lever varje dag, in i det sista, du ger aldrig upp.

att bygga

du ville
så mycket

så vackert
luftslott byggda
på envishet
rasade
föll
nya sköt i höjden
du hade lärt dig något
detta skulle bli annorlunda
sa du

genomlida

du genomled livet med den äran

ett stoiskt lidande var minut
inte en sekund gick förlorad
ditt huvud värkte
din själ var dyster
ditt ansikte stelnat
din omgivning oförstående

dela

delar gärna din säng
din framgång
ditt patetiska liv
din urusla ekonomi

kan du behålla

slöseri

slöseri med sådan skönhet
sitta på skolbänken
bli hålögd och blek
låt friarna beröras
blek ditt vackra hår
gör din hy liljevit
din mun stor
och brösten runda
låt någon betala för din closette
och
förvara din hjärna på en plats bara du känner till










http://www.avaaz.org/en/save_the_world_best_bank_fbb/?calwHcb

intryck

minnet av dig ett glödande höstlöv
min såriga själ berörde du
likt havet sakta smeker stranden
rosens daggvåta kronblad
väcker minnen om läppars beröring
likt en fots avtryck i cement
finns du alltid kvar

att behålla

att behålla en höstbild

solen lyser svagt
mellan stråken av dimma
vackrast glöder löv
dagen innan de faller
manar till eftertanke

att veta

du verkar tro;
du sitter inne med sanningen
sanningen om mig
dömer andra,
själv osårbar

slår blint
för att slippa möta den du blivit
andra kan försvinna
pest eller världskrig
dig gör det detsamma
bara du får sitta kvar
din självömkan spinner nät
dina elaka nedsättande ord

styggt

stygg var du aldrig
du var bara en liten liten illbatting
dom sa att det var medvetet
att du gjorde saker som sårade,
som gjorde ont
medvetet
men du var bara en liten illbatting,

en storlek

hur kommer det sig att det alltid är fel på storleken????

något svårt

att överlämna det man vill bestämma själv
att lägga sitt liv i någons händer
att böja sin nacke o be om det man önskar
att älska trots att man inte får luft under vingarna
 att inte säja emot trots att det bränner på tungan
att inte välja kläder, mat eller skor
att sova där man blir anvisad inte där man vill
det är svårt
det är de gråa skuggornas erotik

avslöja

du är avslöjad
klär dig i sommarens färg
det är patetiskt

ta på dig rött gult
bejaka din utstrålning
passionerad glöd

låt solen lysa
förstärka det som är du
den mogna kvinnan