förståelsens krokiga stig

tisdag 27 mars 2012

i ärlighetens namn

"Hej, vad kul att se dej, hur mår du" sa jag och var redan vidare i tankarna.
"Ärligt talat det är inte så bra" sa du "du vet firman har gått i konkurs, mamma börjar bli gammal och brorsan har fått cancer. Men annars är det bra!"
"Skönt! Du, jag har lite bråttom, vi får prata en annan gång" sa jag och skyndade vidare.

5 kommentarer:

  1. Hon sms:ade säkert samtidigt! Tyvärr vanligt att vi inte ger oss tid att lyssna.

    SvaraRadera
  2. illa det var den långa versionen som borde varit kort :)

    SvaraRadera
  3. Alldeles för vanligt är jag rädd. Din direktlänk funkar inte.

    SvaraRadera
  4. Jag håller med de andra att det är ganska vanligt att vi frågar och sen så vill vi inte lyssna. Varför frågar man då?
    Jag tycker i alla fall att det var modigt av han eller hon som var modig att vara ärlig.

    SvaraRadera