förståelsens krokiga stig

måndag 12 mars 2012

människans vän

du kan inte tämja mig
min själ är från stäppen i norr
tusen och åter tusen år gammal
genom iskalla vindar, brännande sol
jag kan bli din vän
aldrig din slav

7 kommentarer:

  1. Mmmmmmm...

    Tänker på dig, längtar!

    Kramar <3<3<3

    SvaraRadera
  2. De två sista stroferna gillar jag speciellt.

    SvaraRadera
  3. du kan aldrig tämja Härligt att läsa jag tror vi blir tämjda så mycket vi vill själva och vissa av oss inte allt

    SvaraRadera
  4. Din rader är så alla människor borde förhålla sig till varandra och djuren. Ingen kan äga någon. Fin liten dikt.

    Håller med dig angående kommentaren jag fick. Den blev korthuggen för jag hade inte tid.

    SvaraRadera