förståelsens krokiga stig

onsdag 20 juli 2011

hastighet

i hög fart ser jag mitt liv försvinna
jag som hade så gott om tid
kunde slösa mina dagar
inte tänkte jag på att de tar slut
att tiden med fart försvinner
den tid som jag fått förtroende att förvalta
jag förstod inte att leva
är att vara här i just denna minut
inte i morgon och inte igår
utan just nu när jag sitter här och skriver
just nu finns min chans att skapa mitt liv

7 kommentarer:

  1. Precis exakt så som jag känner. Livet rinner iväg med raketfart. JAg får ångest. Vackert beskrivet.

    SvaraRadera
  2. Jag håller med...bra skrivet. Jag har samma tema idag men med någon annan än jag själv i tankarna.

    SvaraRadera
  3. Mycket snyggt beskrivet dilemma. Kram

    SvaraRadera
  4. Ja... man kan inte vänta på att livet ska börja, eftersom livet är det som pågår nu.

    SvaraRadera
  5. Håller med... men det du gör när du skriver är livet. Du berör så många med din text.

    Så fortsätt leva och gör det du älskar! Det är så livet skapas!

    Tycker om din text! Känner igen mig!

    SvaraRadera