förståelsens krokiga stig

måndag 25 juli 2016

Marknaden





Marknaden var mättad av dofter, rörelse och ljud. Hettan slog upp från den torra hårt sammanpackade jorden, doften av kamel och rökelse förstärktes i den stillastående dammiga luften.
Försäljare överröstade varandra. Två fårbönder var osams om dagspriset på fårost, de höjde nävarna mot varandra. Deras svartklädda hustrur, skrek så saliven yrde runt de av svart tyg avgränsade ansiktena.
Plötsligt hördes polissiréner från norr, marknaden höll andan, fårbönderna tog ner sina nävar och fruarna stängde sina munnar. Polisstyrkan, en överviktig polisöverste och två fjuniga polispojkar, kom springande, in på marknadsplatsen, med höjda batonger, skriande som åsnor.

Vi ställde oss i givakt, ut efter sidorna, rädda att bli offer för polisens oberäkneliga framfart.

Bildresultat för fårmarknad

torsdag 21 juli 2016

tillsammans

nya vindar blåser
det är inte tillsammans som gäller

ensam är stark
bara jag kommer fram
bara jag får
bara ytan är top notch...liksom

vad som rör sig på individens insidan är oväsentligt

om där ekar tomt
om ensamheten är en plåga
och sociala medier ersatt vänskap
i en värld där själen ett nödvändigt ont...liksom

Bildresultat för ensamhet o sociala medier

Bildresultat för ensamhet o sociala medier

tisdag 19 juli 2016

Dejt nummer 2, jag och mitt alter ego åker till Helsingborg.



Jag ställde klockan, trots semestertid, för att komma iväg  och hinna med det som jag planerat. Mitt alter ego mötte upp utanför Dunkers kulturhus i Helsingborg, idéen till utflykten kom från https://bosseliden.wordpress.com.


En utställning om Helsingborgs historia, en om ett konstnärspar från Helsingborg, en av Karin Wiberg, Sven Nordqvists Mamma Mu och Pettson och Findus fanns som ett barnens paradis och sist men inte minst var delar ur Camilla Thulins skapelser utställda, så vackra.





Efter de här tre utställningarna, shoppade jag en handduk med nubbevisor, ett yatzy med Mamma Mu och en poster på Camilla Thulins kläder.
Dax för lunch i bistron med utsikt över hamnen, tyvärr lite för kallt för att sitta ute... vi var sommarklädda...


Sven Nordqvist skissar på Pettson o Findus...teknikens under...




Sedan avslutade vi med att njuta av Camilla Thulins kreationer, bland annat till Army of Lovers...



















På hemvägen ville vi åka via Skälderviken och Mölle, långt om länge kom vi dit och ännu längre tid tog det oss att ta oss därifrån. Jag hittade ingen väg igenom Mölle och fick ta oss tillbaka från Norra kustvägen till väg 112, med stöd av min GPS, som jag efter våra trevliga pratstunder under hemfärden, döpt till Gunsan Pettersson...

På vägen hem fikade vi världens godaste krusbärskaka, med kompott och grädde, i Krapperup, jag köpte några väldoftande tvålar.... en av mina svagheter...

Ännu en riktigt bra dejt...detta ger mersmak...

På dejt med mitt alter ego...

Veckan efter midsommar gick jag en sommarkurs på Katrinebergs folkhögskola, i Vessigebro, 2-3 mil utanför Falkenberg. Det var på samma skola, som min mamma lärde sig att bli en duktig husmor, för 80 år sedan. Jag har länge haft som dröm att få någon slags egen anknytning till den vackra skolan.

                                                           

Bildresultat för katrineberg folkhögskola









Det var en 4 dagars kurs i kreativt skrivande, och kreativt var det... Vi var 9 stycken, som skrev så pennan glödde och hjärnan tömdes på allt vad fantasi och skapande hette. Våra lärare var tre engagerade varma kvinnor, som fick oss att utmana oss själva.
Jag upptäckte att jag har en mycket livligare fantasi än jag trott, att jag visst kan skriva både längre och kortare noveller och kanske till och med har tillräckligt material, i mitt huvud, för en bok. Jag tänker i alla fall försöka...Vi fick lära oss att ge respons på ett konstruktivt sätt, att skapa inledningar på våra berättelser, som fångar en läsare och en väldig massa mer, som jag inte ska avslöja om ni blir sugna på att gå.

Vi pratade oxå om livskvalité, hitta sin energi, sin vrede, sin källa till skapande. Vi talade om att gå på dejt med sig själv, att gå med bara sig själv på en utställning, en bio eller dylikt. Det har jag anammat, eftersom jag inte är så social, men har svårt att ta mig iväg själv har jag lockat mig själv, med lite extra lyx.

Förra veckan var jag i Karlstad på Sandgrund och såg dels utställningen av Mikael Persbrandt, som jag gillade. Den var inte vacker och rofylld, snarare vass och oroande, men lämnade mig inte likgiltig.



Mikael Persbrandt på Sandgrund sommaren 2016

Lars Lerins verk gav mig mer lugn men också något annat...kanske en lust att måla... något jag aldrig gjort inte trott mig om att kunna. Han väckte en nyfikenhet i mig...




När jag gått runt två varv, innesluten i mig själv, ätit en god smörgås och köpt några vackra vykort gav jag mig iväg till min lilla Elsa Peugeot. Vi styrde kosan mot Örebro, men när vi närmade oss Alsters herrgård bestämde jag och mitt alter ego att vi skulle göra en avstickare dit.



Jag föll som vanligt för ännu en mugg med rosor och så ett bokmärke med Fröding. Vi såg ytterligare en utställning och så tog vi en sväng på egen hand i trädgården, mest för att få testa den nya kameran.

Jag var nöjd med min dag och med min trevliga dejt, som gav mersmak. Det blir en ny utflyktsresumé i veckan...

lördag 16 juli 2016

passera

dagen passerar
som ett rakblad
skär obevekligt
igenom
en ångestfylld kropp
en härjad själ
regnet öser ner
på den fortfarande sommarfyllda parkeringen
Sverige biter ihop
avlägsnar sig från oron i världen
konsumerar billig vin
köper ännu en handväska
jag blundar hårt
önskar att världen försvinner
ur mitt synfält
ur mitt medvetande

                      

                                Av  Mikael Persbrandt på Sandgrund 2016

fredag 8 juli 2016

Min vrede är min vän



ni låser in mig
under förevändningar
”det är för ditt eget bästa”
”du dör snart om vi låter dig fortsätta”
är detta bättre än döden?
inlåst med andra, ej självvalda, kvinnor
klädd i statens LVM uniform
flipflopp på fötterna
hår under armarna
plastbestick, plastmugg
allt andas ”du är värdelös, du är inte viktig”
jag nekas det enda som lugnar, som dämpar

”om du inte släpper ut mig, slår jag ihjäl dig”

Födelsedagspresenten

Den rosa Buddhan

Hon började öppna paketet, så försiktigt, knöt upp snöret, rullade långsamt ihop det och började sakta veckla upp papperet. Så långt ifrån mitt sätt att ta mig an mina födelsedagspaket. Det var som hon sög på en god karamell, så njutningsfullt.
Jag iakttog henne spänt, under tystnad, kände hur hjärtat började banka mot revbenen, tankar fara runt, svetten sippra fram under brösten. Hennes förväntan, glädjen i de nästan tårfyllda ögonen… Vad hade jag gjort?
Jag hade köpt den fula rosa Buddhan med en sparspringa i ryggen, i en andrahandsaffär ute på Aspholmen. Jag nästan fnittrade när jag betalade, kassörskan tittade på mig och jag log. Tänkte på hur roligt det skulle bli när hon öppnade paketet, hur vi skulle skratta tillsammans, vika oss dubbla och falla ihop, i armarna på varandra, i hennes röda sammetssoffa.
Nu insåg jag mitt misstag, hon fyllde 30 år och hade bjudit in mig till en lyxig romantisk middag. Hela hon utstrålade förväntan, lycka...

Å vad hade jag gjort… och hur skulle jag laga det som skulle gå sönder då hon vecklat upp papperet.



Bildresultat för rosa buddha