förståelsens krokiga stig

torsdag 2 februari 2012

förskonad

"jag älskar dej, det är inte fråga om det,"
sa Gud o reste sig i sin fulla längd,
"men jag kan inte förskona dig från allt
inte i detta livet
du ska förskonas
från torka, svält och tortyr
slippa våldtas under brännande sol
eller
tigga om en skål ris"

"men" fortsatte han
"jag kan inte förskona dig från
skoskav och bensinstopp
tappade plomber och isiga vägar
du kommer inte alltid att ha råd med det som grannen har
men
du kommer att kunna äta dig mätt varje dag
sova trygg om natten
och
någon gång
kommer din kropp att skälva av lycka

10 kommentarer:

  1. Helt underbart! "reste sig i sin fulla längd"...

    SvaraRadera
  2. Ja jag uppskattar mycket de små fördelarna i livet. Sova tryggt om natten är förstås något stort för mig och skälva av lycka... fantastiskt. Fint!

    SvaraRadera
  3. Låter som en bön eller bibeltext. Underbart formulerat.

    SvaraRadera
  4. i sin fulla längd min skapare hur stort kan det vara helt grymt

    SvaraRadera
  5. ljuvligt - oj det var upptaget, ser jag! Men ändå - jag älskar din tanke. Var inne på samma spår;-) förskonad från allt?

    SvaraRadera
  6. Med det får man väl vara nöjd tycker jag. En härlig tanke att kunna få ett sådant löfte.

    SvaraRadera
  7. Finurligt och verklighetsnära. Och, som tidigare sagts, tänkvärt. Bra skrivet!

    SvaraRadera
  8. Omtänksamt. Men när skoskavet inträffar just på en isig landsväg efter ett bensinstopp på väg till akuttandvården, för det är ju då den trivs, så vete f-n om jag inte föredrog en liten våldtäkt under solen ändå!:D

    SvaraRadera