vår

ljuset letar sig in
fångar misströst
uppgivenhet,
besvikelse och sorg
stilla blåser Flora
levandegör en trött kropp
rodnade kinder
klappande hjärta
en smilgrop som djupnar

vår poem

å å å ljuset
letar sig in i hjärtat
smälter isklumpen



fjärilar lyfter
med löfte om skön vårsol
färgglada mönster
hoppet lyser om flickan
än är nätter så kalla

femtio nyanser...

Jag är glad för att jag hinner till jobbet, då får jag något annat att tänka på än Christian Grey.

gammal,
jo visst
desillusionerad,
säkert,
inte attraktiv längre
eller kanske...
inte attraherad mera,
jo men visst
ingen ung Anastasia
ingen rik mr Grey
men
kärlek, närhet, beröring
lika fantastisk
lika passionerad
lika påtagligt sensuell

fnittra

60 år,
inte rädd
inte så tacksam längre
ser igenom
kräver sin rätt

fnittrar till...
reflekterar...
kan det vara så
äldre kvinna, som inte böjer nacken
provocerar svag chef...

känner någon igen sig?

Just nu möter jag så mycket prestige och förvrängning av sanning så det är det som uppehåller mig i mina puffar. Jag behöver få ur mig min ilska och frustration och ni får stå ut...ni behöver inte läsa mina puffar om ni inte känner att det ger er något. Jag säjer till när jag är klar med mitt "grottande" :-)


jag spände bågen för högt
jag skulle hållas kort
inte få utdelning av mitt "konstrande"
jag fick skylla mig själv
alla kan inte dansa efter min pipa
att jag sover dåligt
har magkatarr
minnesstörningar och yrsel...
det har i alla fall inte med oss att göra
vi känner inte igen din beskrivning av situationen
du ska inte få oss att dansa efter din pipa...
inte till något pris...

sten

vassa blickar
mobiliserar mitt hjärtas fantasi
förvandlar till sten
lyssna!
hör!
vad JAG säjer
trampa inte
förminska inte
låt mig växa
bekräfta
lyssna
se mig i mig
tro inte att du vet...

grön

inte så grön
mera grå
vare sig skir,
spröd eller hoppfull
mer åt fullgången
desillusionerad och uppgiven

inte längre vår
snarare höst på väg mot vinter
tårar kommer
vemod drar förbi
tankar tynger...

rycker på axlarna strävar på