förståelsens krokiga stig

fredag 26 november 2010

pigga upp

det är fredag
känns som vilken djävla dag som helst
samma knut i magen
samma spända värkande axlar
samma sammanbitna käkar

vad är det för mening med mitt liv
inget berör mig
inget gör mig varm i hjärtat
allt är bara fruset
tungt
grått

jag vet var hjälpen finns
vad som piggar upp
tinar hjärtat
dämpar värken
lossar på käkarnas band
men...

va faen
orkar inte må så här
orkar inte bära på
skammen
skulden
orkar inte se
det gråa
tunga
sorgsna

bara en vinare...

4 kommentarer:

  1. Texten växer under tiden man läser den. Effektfullt slut.

    SvaraRadera
  2. Vilket slut!
    Det gjorde mig nästan arg att hon gav upp.

    SvaraRadera
  3. Valet - de flesta vet på något plan var hjälpen finns men törs inte rubba sina cirklar.

    SvaraRadera
  4. ja verkligen effektfullt och bara en :) Räcker det.

    SvaraRadera