igår

igår var en dag
med mjuka goa barnakramar
med kärlek mellan mor och dotter
ett stund av närhet
en stund att värna om
så lika så trassliga

igår var en dag
med glädje och lycka
ena sonen har äntligen
hittat hem i sig
ut ur ledsenhet och självtvivel
in kärleksfull tvåsamhet

och igår var det 14 dagar kvar
till vi får hälsa en ny liten människa
välkommen till vår familj
och jag vet att den kommer att bli lika älskad
av oss alla som de första fyra

ihärdigt

känner hur jag gång på gång
kommer ur slag
tröttar ut mig
anstränger mig för att vara
alla till lags
alla ska tycka att jag är duktig
stark, positiv, bäst
sen priset för min ihärdighet,
sorg, tvivel, självförakt,
det får jag betala alldeles själv

öka tempot

överallt högre krav högre tempo
det som inte kan räknas i kronor finns inte
x antal kronor kostar det att låta mig jobba
jag ska förstå, hjälpa, lyssna på människor

det går inte att sätta ett pris på
vi kan införa hur många terapier
målbeskrivningar
kompetenskrav som helst
det är ändå inte det som läker

befodrad

jag blev aldrig befodrad

men tack och lov

gifte jag mig med en man

vars befodran

jag kunde ta till vara

på mina visitkort

en smärtsam vårvinter

minnen av sorg, av smärtfylld glädje

alla drömmar
kakelugnen vitkalkad värmande
stall med frustande hästar
hagar färdiga att brukas
gammalt hus i nygamla kläder
granarna bugar
krispig kyla sveper runt knutarna
ugglans skri väcker stråk av rädsla
halvfärdiga rum övergivna av sina skapare
gråt, besvikelse, tappad tro
övergivna ledsna tonårsögon
möbler i ett fuktigt förråd
kläder på golvet
besvikelse, uppgivenhet

sår av ord
vassa som glasskärvor

utvärdera

nu ska vi utreda vad det är för fel
för så som du bär dig åt gör man inte
om man är normal
eller i alla fall kommer inom de gränsvärden som behövs för att man ska räknas som normal
det vill säga där jag befinner mig
för jag är ju normal...
eller i alla fall har ingen kommit på mig med att bete mig uppenbart onormalt
men du har gått över den gränsen och då måste vi utreda dig
och din mentala status
vilket bland annat innebär
din förmåga att förhålla dig
till omvärlden
till frustration
och till de sociala koderna
för man måste åtminnstone kunna låtsas att man har situationen under kontroll

som jag kan

för jag har sett hur andra gör men du verkar inte ha fattat det

därför sitter jag på rätt sida om skrivbordet

och

du på den sidan som innebär att vi måste utreda så vi kan utvärdera

och

korrigera dina felaktiga beteenden

tolerera

jag tolererar inte längre
att du ser ner på mig
att du inte tillåter mig att växa
att vara förälskad, att känna glädje

jag tolererar inte längre

att du framställer dig

som den strukturerade

den ansvarskännande

den som är vuxen

värd all beundran

jag ser igenom dig
äntligen ser jag det lilla rädda frö
som försökt att bli befruktad genom mig
jag vill inte mera
aldrig mera vill jag att du ska invadera mig

enkelhet

såå enkelt det vore om vi inte krånglade till det
om vi tillät varandra
att blomstra vilt och ohämmat
att vara glada för det vi äger
och
det vi är
om maskrosen fick lika mycket beundran som den tuktade rosen
om tårar var ett friskhetstecken
och ålderns pennstreck något att vara stolt över.

såå enkelt det vore att leva i en värld
byggd på ärlighet
omtanke
ödmjukhet
skratt
och
varma kramar

solskenshistoria

ungefär halva mitt liv har en hård näve varit knuten i mitt mellangärde
en förmiddag med en kopp kaffe och solens varma strålar på furubordet släppte den sitt tag
det var en sådan otrolig skillnad
men inte långt efter
hamnade en hård verbal näve på min kind, den gjorde allt för att få mig att sänka blicken
inte innan två tredje delar av livet gått föll den ner från sin hotande position
nu lever jag i min egen varma famn

självsäkerhet

flickorna med sina självmedvetna lätt nedlåtande blickar
sina raka ryggar och nackar
fin hållning som min pappa sa
de vet att de är värdefulla
att jorden skulle vara fattigare utan dem

vad jag avundades dem
jag som alltid gick med blicken sänkt
lätt kutryggig,
med en ständig undran

om inte jorden skulle må bättre om inte jag fanns

varför

varför är jag jag
varför blev jag så här
varför har jag gjort mig så illa
självförakt, nonchalans, likgiltghet
var länge mina följeslagare

varför fick jag ett tufft liv
varför tog jag mig vidare
tuffare starkare gladare
varför fick jag så många läxor att lära i detta liv

varför får vissa
men inte vissa