förståelsens krokiga stig

torsdag 23 februari 2012

gå långt

jag ser dig
försvinna i fjärran
snart är du bara en liten prick
jag ville inte
skicka ut dig i världen
jag ville att du skulle stanna
vid mitt bröst
kanske inte bokstavligt
men känslomässigt
jag var ju ändå din mamma
och hemmets härd
är väl god nog
även åt en som kan gå långt

5 kommentarer:

  1. Åh så rart!
    Min mamma har två före detta travare som hon sköter om med största kärlek. Jag och barnen var där förra veckan och hälsade på, vi red och pysslade om dem. Att få vara nära ett djur är en gåva. Jag har hund och katt.

    SvaraRadera
  2. Ja hon, som du väl läst om i min andra blogg är det käraste jag har.

    SvaraRadera
  3. Det är där de hör hemma.

    SvaraRadera
  4. x-mamma((?)) låter onekligen som en potentiellt otacksam roll!
    Grattis till länket:)

    SvaraRadera