Livet har emellanåt varit tufft, men tack vare det, så har jag varit tvungen att omvärdera mycket, och är på väg att skapa mej ett liv jag känner mig tillfreds och harmonisk med. Det är en krokig och ibland väldigt stenig väg, men ack så vackra omgivningar.
förståelsens krokiga stig
onsdag 27 augusti 2014
hög
högst upp på Högen stod vi
det skulle vara för evigt
drömmar om en framtid
drömmar om ett vi
i vår lilla kokong
men så kom hösten...
Undrar över bilden. Om jag låg i den positionen skulle jag känna mig totalt utlämnad, men den här mannen verkar ligga lugnt, eftersom han knäpper händerna. Vilket fascinerande konstverk.
Tack för länken! Kollade broschyren på nätet om konstverket. Om symbolen, makt, kontroll etc. Väldigt bra! Har förresten träffat Claes Hake (en av de andra konstnärerna) några gånger i arbetet på rederi. Han skulle skicka en jättesten till Chicago en gång. Han var speciell som person. Macho, flintskallig, knallbrun, bullrig.
Vilken text och vilken bild!
SvaraRaderaDet är så vi känner, mänskligt, romantiskt.
SvaraRaderaUndrar över bilden. Om jag låg i den positionen skulle jag känna mig totalt utlämnad, men den här mannen verkar ligga lugnt, eftersom han knäpper händerna. Vilket fascinerande konstverk.
Tack för länken! Kollade broschyren på nätet om konstverket. Om symbolen, makt, kontroll etc. Väldigt bra! Har förresten träffat Claes Hake (en av de andra konstnärerna) några gånger i arbetet på rederi. Han skulle skicka en jättesten till Chicago en gång. Han var speciell som person. Macho, flintskallig, knallbrun, bullrig.
SvaraRaderaDet är inte bara på hösten som vägarna kan vara krokiga. Fin blogg, jag halkade in och läste lite. Går in fler gånger!
SvaraRadera