vänlig

var det vänligt han såg på mig,
över glasögonskalmarna
eller var det bara ett ointresse
tolkat som medkänsla
så här efteråt tror jag
att han bara var strikt professionell
höll sig till de regler alliansen förestavat
när jag började gråta förstod han allvaret
men vidhöll sin sanning...
"erfarenheten säjer..."
och erbjöd mig en pappersnäsduk...