Under de första åren var mamma en snäll mamma och pappa en trygg man, så som en pappa ska vara. Under de första åren då det var lugnt i byn och mamma och hennes systrar satt utanför vår hydda och rensade bönor eller tovade ull. När deras skratt och sånger hördes i hela byn och jag tultade runt bland dem, älskad och kramad av alla. Då, när pappa gick tillsammans med männen i byn för att se till fåren eller besöka byns enda bar. Baren som farbror Ali ägde.
En dag förändrades allt, vattnet i brunnen sinade och misstänksamhet och girighet vann över vänskap och omtanke.
Mamma slutade umgås med sina systrar, hennes skratt tystnade och ögonen slutade glittra. Pappa blev anklagad för att ha gjort så brunnen sinat, man slog honom blodig med vassa pinnar och spottade på honom. Min pappa blev en bruten man, som satt tyst inne i vår hydda. Aldrig tog han upp mig i knät mera, aldrig kastade han mig högt i luften, så jag tjöt. Min mamma skötte tyst sina sysslor, men såg mig inte längre
"De första åren innan de kom till Sverige." ur I skymningen sjunger koltrasten av Linda Olsson
Kul att läsa en historia av din penna. Bra!
SvaraRaderaBra text. Hemskt, men bra.
SvaraRaderaHåller med.
SvaraRadera