vid

I vid mening ser jag ju nu att även jag drabbats av, det Maria Sveland kallar, antifeminism, i sin bok Hatet.
"De olika uttrycken för antifeminism, stora som små, dödliga eller bara obehagliga, syftar alla till att upprätta patriarkatets maktövertag. vare sig de ses som enskilda eller mer systematiska och strukturella uttryck, så bildar de tillsammans en helhet." ur Hatet av Maria Sveland.

Rädslan för att vara ute efter mörkrets inbrott;  spetsen på nyckeln sticker fram mellan två fingrar, jag vänder mig hastigt om, går en bit ut från husväggar och ytterportar o talar med en fiktiv figur i mobilen.Jag är 62 år, men en våldtäktsman gör ofta ingen skillnad.

Utfrysning, förminskning, lögner som blev sanningar i rättssalen, vänner som böjer sig för makten; hela den manliga makteliten på min arbetsplats slår sig tillsammans för att krossa mig, då jag vill bli min egen.

Min för detta man påstod att jag hjärntvättat våra vuxna barn, lurat honom på både pengar och ägodelar och är en rakt igenom ond människa, när jag inte längre vill ha något med honom att göra. Detta tas emot som sanning av hans vänner, väldigt få tycks ifrågasätta....

Jag får höra att jag har svåra alkoholproblem och är svårt psykiskt sjuk, deprimerad.

Jag ses som en en trilskande barnunge som bara vill få min vilja fram, när stressen och en dysfunktionell arbetsplats får min kropp att slå bakut.

Allt detta är historia, mer eller mindre nära i tid, men när jag kom till slutet av boken föll fjäll från mina ögon och jag förstod att i en vidare mening är även jag utsatt.

Hur är det med dig??