Livet har emellanåt varit tufft, men tack vare det, så har jag varit tvungen att omvärdera mycket, och är på väg att skapa mej ett liv jag känner mig tillfreds och harmonisk med. Det är en krokig och ibland väldigt stenig väg, men ack så vackra omgivningar.
förståelsens krokiga stig
lördag 10 december 2016
Stram
stram
bara förnamnet
på det du utstrålade
en eldgaffel
mer rättvisande
läppar skrynklades
till hårt russin
när du pussade mig go natt
armar, händer hårda, otåliga
aldrig en kram vid mammas mjuka bröst
än kommer gråten av saknad...
Så tungt att läsa, så bra skrivet, "läppar skrynklades till hårt russin". Man riktigt känner russinläpparna mot huden. Och jag tänker: hur blev din mamma sådan?
Du skriver att du tillbringar en stor del av din tid i stallet, jag känner igen mig och minns hur hästarna blev till min familj, hur de läkte mina sår och gav mig kärlek och existensberättigande.
Din blogg har ett så underbart fint namn, som rymmer både en besvärjelse och en djup sanning.
En text som gör ont att läsa. <3
SvaraRaderauttrycksfull känsla i din text, många ord behövs inte för att förstå.
SvaraRaderaJa gör ont - blev förvirrad av slutet - gäller det en man eller ett barn blir kvarvarande frågor
SvaraRaderaGrå papegoja sa de ord som jag tänkte.
SvaraRaderaDecemberkram Bosse
Så tungt att läsa, så bra skrivet,
SvaraRadera"läppar skrynklades
till hårt russin".
Man riktigt känner russinläpparna mot huden. Och jag tänker: hur blev din mamma sådan?
Du skriver att du tillbringar en stor del av din tid i stallet, jag känner igen mig och minns hur hästarna blev till min familj, hur de läkte mina sår och gav mig kärlek och existensberättigande.
Din blogg har ett så underbart fint namn, som rymmer både en besvärjelse och en djup sanning.