förståelsens krokiga stig

söndag 7 november 2010

något som kryper

det kryper i mig,
jag vill skrika högt
skrika ut min ilska,
min frustration
varför kan vi inte vara
ärliga
avskalade
varför ska allt döljas
bakom en ridå av tunn tyll
jag vill inte ha vackra omskrivningar
inlindade bomullsord
jag vill ha de rakknivsvassa orden
som gör ont men
sakta läker,
med en visshet om att de var valda av kärlek
inte av feghet som de inbäddade orden

3 kommentarer:

  1. Tänkvärd text. Ibland går människor runt ämnet istället för direkt på.

    SvaraRadera
  2. Ja, precis så, kan bara hålla med. Gillar slutet med dom rakknivsvassa orden som är valda kärlek.

    SvaraRadera
  3. ja visst vill man det "ibland".
    kanske inte alltid
    bra

    SvaraRadera