förståelsens krokiga stig

tisdag 31 mars 2015

en annorlunda historia...

Jag borde inte sitta här och pappa borde inte ha flyttat på uggleungarna,
nu kommer inte deras mamma att vilja veta av dem mera. 
De kommer att dö av svält, bara för att pappa ville ta ett fint kort
på mig och skicka till mamma. Mamma ligger på sjukhus, 
och pappa säjer att hon snubblat igen, rakt in i en dörrkarm. 
Mamma snubblar jämt och slår sig och då säjer pappa 
att jag ska vara hans lilla duktiga fru....

3 kommentarer:

  1. Bra! En tragisk och egendomlig historia, berättad med få ord.

    SvaraRadera
  2. Det gör nästan lite ont - stark!

    SvaraRadera
  3. Pregnant och obehagligt. Bra skrivet.

    SvaraRadera