Livet har emellanåt varit tufft, men tack vare det, så har jag varit tvungen att omvärdera mycket, och är på väg att skapa mej ett liv jag känner mig tillfreds och harmonisk med. Det är en krokig och ibland väldigt stenig väg, men ack så vackra omgivningar.
förståelsens krokiga stig
söndag 4 juli 2010
rekord
rekord.... rekord..... hm
jag har aldrig varit någon tävlingsmänniska
så rädd att misslyckas
att jag inte tillåtit mig att kämpa
gärna gjort så missen blivit total
en osäkerhet så stor
att den trampade sönder min vilja
Kan kännas omöjligt att inte vinna, så omöjligt att man avstår från att vara med överhuvud taget. Fina formulerade ord: "inte tillåtit mig att kämpa, gjort så att missen blivit total, trampade sönder min vilja".
Så sant som det är sagt. En man i min bekantskapskrets har det beteendet. Varje gång han har det bra känslomässigt eller ekonomiskt sätter han sig själv på pottan igen och ramlar ned i ett stort svart hål. Han vågar inte ha det för bra för att han är rädd att må bra och sedan förlora det. Hm...
Ja, precis sådan är jag med. Såklart. Någon sa en gång att när man säger man inte är tävlingsmänniska, det är då man är det. Men jag får inte ihop det... Jag vill inte tävla, för jag vill inte förlora, vill inte att någon annan heller förlorar. För den sorgen är å stor. Så jag avstår. Antagligen helt i onödan. Du beskriver mig så bra, osäkerheten trampar sönder min vilja. Kram!
Kan kännas omöjligt att inte vinna, så omöjligt att man avstår från att vara med överhuvud taget. Fina formulerade ord: "inte tillåtit mig att kämpa, gjort så att missen blivit total, trampade sönder min vilja".
SvaraRaderaja alla kan inte vinna, alla ska inte vara likadana. Precis som Ethel säger fina formulerande ord.
SvaraRaderaps tack för kommentarerna , Ester är klok hon. man blir förvånad på barn hela hela tiden
ibland kan det kännas omöjligt lite så självkänslan talar. kan jag inte vara bra på att vara bra funkar det med att misslyckas med då syns jag//Malix
SvaraRaderaSå sant som det är sagt. En man i min bekantskapskrets har det beteendet. Varje gång han har det bra känslomässigt eller ekonomiskt sätter han sig själv på pottan igen och ramlar ned i ett stort svart hål. Han vågar inte ha det för bra för att han är rädd att må bra och sedan förlora det. Hm...
SvaraRaderaden där totala missen känns så väl igen.
SvaraRaderaTydligt skrivet och jag tror att alla känner igen sig eller vet någon som fungerar så.
Snyggt att du fick till det så precist.
Ja, precis sådan är jag med. Såklart. Någon sa en gång att när man säger man inte är tävlingsmänniska, det är då man är det. Men jag får inte ihop det... Jag vill inte tävla, för jag vill inte förlora, vill inte att någon annan heller förlorar. För den sorgen är å stor. Så jag avstår. Antagligen helt i onödan. Du beskriver mig så bra, osäkerheten trampar sönder min vilja. Kram!
SvaraRadera