förståelsens krokiga stig

lördag 16 oktober 2010

Han som ville så mycket - ett alster till min skrivarkurs

Han låg där så stilla


med knäppta händer och ett stramt leende

ett milt men dock stramt leende

man kunde inte tro att det var han som

murat in Elsa i väggen.

Visserligen uppgav han efteråt

att han gjort det av människokärlek

han ville att hon skulle uppnå en högra

andlig närhet

att han skulle kunna prata med henne

om annat än

pelargoner och bakrecept.



Han kunde inte förstå att han fallit för den dumma flickan,

visst brösten var väldigt runda och mjuka, som vetedeg,

men vad hjälper det mot ett klent huvud.

Ansiktet var sött och ögonen blå och troskyldiga

men hon kunde ju inte föra sig i de salonger

han var van att vistas i.

Han skulle ha lyssnat på mamma

........men dessa mjuka bröst och ett sköte som........

Nej av ren skär människokärlek murade han in henne i väggen.



Han tänkte - om hon får stå där en månad eller två

så måtte hon väl se ljuset, det ljus han skådat redan vid födelsen.

En piga hade förvridit huvudet på honom,

vilken skam, vilken nesa.

Han, som kunnat få vilken ung adelsdam som helst,

men de var så kyliga, så jungfruligt platta och svala,

hade inte alls Elsas ljuva frimodighet och pilskhet.





Varför ska livet vara så svårt?

Nog måste dock en smula bildning och

elegans vara det viktigaste för en kvinna?

Naturligtvis var det en önskan även hos Elsa

att uppnå dessa sköna egenskaper?

Även om hon aldrig högt uttalat denna önskan.





Han gör allt för att hjälpa henne

han som vet bäst, tar hand om planeringen,

-ska säjas bakom Elsas rygg-

ser ut bästa väggen, den i mörker så inget distraherar,

mäter höjder, räknar ut kvantiteter

av tegel och murbruk

och väljer ut en vacker klänning

att stå i.

Han köper till och med ett ytterst gediget nattkärl,

mot sin kära moders vilja,

vilket verkligen talar för sann människokärlek.



När Elsa stått inmurad i en månad

hade hon tvärt emot hans planer

börjat skrika och gapa och bete sig ytterst opassande.

När kära mor talade om att grannarna ringt efter landsfiskalen

insåg han att Elsa ytterligare en gång skämt ut honom.



Han som ville så mycket

1 kommentar:

  1. Av en händelse fick jag syn på denna text. Jag antar att du fått inspiration från min text "Ett experiment" men du får till det så mycket bättre! Det gedigna nattkärlet! Slutet! Mycket bra.

    SvaraRadera