otydlig

otydlig var jag när jag ville att du skulle gå
otydlig var jag när jag förklarade varför
otydlig var jag i uttrycka min önskan om att få vara ifred
otydlig var jag när jag önskade något
otydlig var jag när jag log och såg ut som jag gillade ditt skämt
otydlig var jag när jag nickade med trots att jag inte alls tyckte så
otydlig var jag i min tacksamhet som egentligen inte fanns
otydlig var jag i mitt erbjudande om att hjälpa

nu ska du få veta

jag ville inte hjälpa
jag var inte tacksam
jag tänkte inte alls som du
jag tyckte dina skämt var fåniga
och du en kvarnsten om min hals

varför sa jag inget?