funderingar

ska jag skriva om svälten och nöden i världen?
där finns mycket att omfördela
prata och gå på... -det går ju bra
men vill jag dela med mig...
egentligen?
kanske lättare att skriva om de extra centimeterna runt naveln
dom som borde omfördelas
till bysten och höfterna...
jag skulle också kunna skriva om
kommunen och landstinget
eller kanske statens fördelning av resurser
men vem skulle läsa det?
när bonusen väntar runt hörnet.
Nä jag riktar in mig på omfördelning av mitt midjemått...

vända

vände dig ryggen
efter hårda ord och svek
började sakta gå
en osäker slingrande väg
jag tvingas inte längre
se ditt hånleende
höra dina elaka ord
eller
ställa upp på dina egoistiska krav
nu andas jag lätt
ler i förundran
höjer min blick
och
märker att jag äntligen slutat hata dig

förvänta

Hon hade en otrolig förmåga att styra och ställa med sin omgivning, de stackars män hon påbörjade en relation med, förväntades snabbt inkludera hennes förväntningar, som sina egna.
Hon låg i sängen om kvällen och broderade vackra relationsmönster inför helgen, hur kvällen skulle regisseras; var de skulle äta, vad de skulle äta, vad hon skulle ha på sig, inköp som måste göras med kompletterande accessoarer, hur han skulle vara klädd, var de skulle mötas och så vidare.
Mannen ifråga snärjdes snabbt in i ett mycket finmaskigt nät. Oftast tog det inte mer än en månad innan han började dra sig undan, aldrig mer än tre.
När han slutade svara på sms och telefonsamtal, bröt hon ihop, gick via tårar till en förgörande ilska och mordlystnad. Dock höll hon sig till verbala hot, innan hon fick ögonen på en ny man, som förväntades lyda...

haka

Det värsta var inte dina sluttande axlar eller dina, för en man, breda höfter.
Det var inte ditt hårlösa bröst eller dina vita tår med svarta hårstrån
Det värsta var ...
din flyende haka...

disk

disk
genast tänker jag på smutsiga kastruller,
vidbränd mjölk och knäck som kokat över


...men så tänker jag vidare
disk på datorn
hårddisk, diskett; teknikaliteter som aldrig blir vidbrända

ett hopp till och jag befinner mej i affären
...i lanthandel står köpmannen bakom sin disk
"vad får det lov att vara?"...

sen blev det plötsligt tomt, inget mer dök upp i min hjärna...

behandla

Hon hade haft bilen i tre månader och hon behandlade den som sitt barn. Bilen hette Elsa och var en liten grå Peugeot. Hennes pappa hade köpt den till henne på hennes tjugoårs dagen. "Det är dags att du växer upp och börjar ta eget ansvar. Du har blivit alltför bortskämd av mig och mamma och haft det alldeles för lätt hitintills. Nu är ansvaret för bilen ditt; den ska försäkras, servas, tvättas och städas, du ska betala bensin, försäkring, skatt och annat som kan inträffa. Jag kommer inte att höja din månadspeng, utan vill du ha råd med några ytterligare utsvävningar får du börja arbeta på din lediga tid. Jag kan erbjuda dig några timmar som springflicka i firman."

Hon tittade på Elsa, med ett ömt leende, hon skulle så gärna vilja ha en riktig liten flicka att sköta om. Hon la pannan i djupa veck...om hon skulle lackera om Elsa, i samma färgnyans, som sitt favoritnagellack.Olika idéer om hur det skulle finansieras och genomföras, for igenom hennes lilla välfriserade huvud.

vid en landsväg i mellersta Halland