Tänk att få ett erbjudande om en ny chans, ett nytt liv.
En ny man, en ny utbildning, en ny kropp
varför inte nya föräldrar, nya intressen, en ny personlighet.
Är det det jag vill?
Är det det jag vill när mörkret sänker sig över min själ,
när jag gråter mig till sömns
när jag med missnöjd min granskar min bild i spegeln?
Kanske det vore bättre om ett erbjudande att acceptera att livet blev som det blev
ett erbjudande om att få känna tacksamhet varje dag för allt det fina jag fått uppleva
tacksamhet för alla lärdomar jag gjort och tacksamhet för för den kärlek jag kan ge och få i förhållandet till mina närmaste.
Att acceptera att livet blev som det blev är svårt. Men tyvärr det enda val vi har.
SvaraRaderaVilken fin text. Tyvärr måste vi acceptera föräldrarna vi fått, det är väl det enda jag skulle vilja byta ut i mitt liv. MEN i och för sig jag ahde inte varit den jag är idag utan allt det destruktiva de har presenterat för mig under årens lopp och eftersom jag trivs med mig själv idag kanske de inte behöver bytas ut.
SvaraRaderaOtroligt mycket kloka ord i denna text.
Gillar också din texts budkspa, mycket tänkvärt o sant
SvaraRaderaSå fint det sista stycket! Jag tror på det, att se livet som en utveckling. Inte ångra något. Men det är ju svårt, grubblar ibland på delar i mitt liv som jag så här efteråt inte förstår varför jag lät det ske.
SvaraRaderaEn fin text. Den är vackert skriven och har ett tänkvärt budskap. Gillar.
SvaraRaderaStarkt och nödvändigt att försöka jobba på det som finns och ska komma istället för att gräma sig över det som inte blev. Du får fram den känslan bra.
SvaraRadera