Jag vill så gärna hjälpa, ge av det lilla jag har.
Jag glömmer så lätt bort att jag måste ha lite kvar själv, för att överleva.
Vissa människor utnyttjar min vilja att hjälpa, de dras till mej och jag till dem
och en ohelig allians kommer till stånd, en allians där jag alltid är förlorare.
Jag förstår att jag har en tendens att hjälpa fel människor, de som ingen kan hjälpa, de som är omättliga.
Jag blir utnyttjad i min iver att hjälpa,
i min iver att vara duktig,
i min iver att få bekräftelse.
i min iver att bli accepterad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar