Januari Jesus Jorden Jul Jag Jaså Jordmor Janus Juni Juli Jumbo
Januaridagen var vacker, solen sken, snön och rimfrosten gjorde skogen rentvättad i gnistrande vitt. Träden var som litografier, stramt vita och svarta. Marken som en ullig vit filt med små spår i. Alla ljud dämpades av snöns mjukhet. Allt gammalt fult trasigt låg omsorgsfullt begravt. Jorden vilade, den hade gått i ide, allt var fruset djupt ner i marken, den andades sakta sakta, bidade sin tid.
Vacker beskrivning där man kände friden.
SvaraRaderaFint med träden som litografier
SvaraRadera"Andades sakta sakta, bidade sin tid". Precis så som jag känner nu, våren finns därunder någonstans... kommer snart!
SvaraRaderaVacker!
SvaraRaderaHärlig beskrivning av januaridagen! Gillar särskilt sista stycket...
SvaraRaderaVad fint :-)! Tycker också särskilt om sista stycket. Fruset djupt ner, andas sakta... Och litografi, bra! Har ofta letat ord för att beskriva detdär...
SvaraRadera