På alla väggarna satt uppmuntarnde små dekaler,
"motgångar kan vara trappsteg till framgång",
"du är fin"
"du är unik"
"du vet väl om att du är värdefull"
"du vet väl om att du är viktig
att du är älskad för din egen skull,
för ingen annan är som du"
För vem var de skrivna?
Den 21 åriga amfetaminmissbrukaren med ätstörningar intagen på tvång för första gången?
Den 53 åriga städerskan som börjat dricka altför mycket rengöringssprit för att det skulle vara nyttigt?
Den desillusionerade behandlingsassistenten som inte hört ett uppmuntran från arbetsledningen sedan hon började. Jo förresten den sommaren då hon fick avbryta sin semester för att det inte fanns folk.......
Vet inte om jag skall skratta eller gråta åt sista stycket och speciellt sista meningen :-/. De dekalerna kan lätt bli ett slag i ansiktet. Bra!
SvaraRadera