förståelsens krokiga stig

måndag 24 september 2012

antiklimax

stod i farstun
i en doft av vildros
sträckte mig
förväntansfullt leende
du släppte dina nycklar
vände dig om
gick

7 kommentarer:

  1. Väldigt bra. Jag kände direkt ett dikten har ett perfekt haikutema, med det där överraskande slutet. Kunde inte låta bli att göra en fri Haiku där stavelserna inte är 5 7 5.

    Stod i farstun
    förväntansfullt leende -
    Du vände om - gick.

    SvaraRadera
  2. En sorglig text som känns i hjärtat.

    SvaraRadera
  3. Måste nog säga vad jag egentligen tycker om din dikt: väldigt vackert vemodig. Jag var lite egocentrisk itidigare idag tersom jag satt och skrev haikudikter och plötsligt fick ett tema gratis.

    SvaraRadera
  4. Ett antiklimax-klimax kanske...

    SvaraRadera
  5. Sorgligt och antiklimaktiskt helt riktigt.

    SvaraRadera