Man hittar inget fel på mig, bara sänkan som sakta stiger. Doktorn vill inte skicka in mig på smärtsamma undersökningar, så nu väntar jag bara, en monoton väntan på att dö.
förståelsens krokiga stig
torsdag 18 augusti 2016
monotont
Dagarna segar sig fram. Jag minns inte så mycket längre, fortfarande kan jag äta själv, jag kan gå till mitt rum utan stöd och jag kan knäppa min kofta. Men ibland glömmer jag att gå till toaletten i tid. Jag ser personalens lätt irriterade miner, fast jag orkar inte bry mig, jag glömmer det snart. Ibland har jag ont, men jag kan inte uttrycka mig så doktorn förstår. Han ber syster ta blodprov och kolla tempen, men jag ber henne snällt att gå, sedan slår jag efter henne och kalla henne hora...
Man hittar inget fel på mig, bara sänkan som sakta stiger. Doktorn vill inte skicka in mig på smärtsamma undersökningar, så nu väntar jag bara, en monoton väntan på att dö.
Man hittar inget fel på mig, bara sänkan som sakta stiger. Doktorn vill inte skicka in mig på smärtsamma undersökningar, så nu väntar jag bara, en monoton väntan på att dö.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Sånt är livet, men så sorgligt ändå. Vill inte. Skrivet med känsla.
SvaraRaderaBra!
SvaraRaderaÅh, det gör ont att läsa. Så bra du fångat det, som många tyvärr upplever.
SvaraRaderaDet borde inte vara så
SvaraRaderaBra skrivet!
Så tungt att läsa om.
SvaraRaderaSå tungt för henne.
Så tungt för de anhöriga.
Men så bra skrivet.
Jag tänker på Paola, en äldre kvinna jag känner, som sakta börjat bli närglömsk, men som minns allt hon läst och lärt sig tidigare i livet. Hon blir så glad när jag ringer eller hälsar på, då pratar vi om böcker och författare, och hur underbart det är med hundar, och hon lyser upp och är lycklig, och hon gör mig lycklig.
Hon har en brokig språklig och geografisk bakgrund - läser Pusjkin på ryska, och Stendhal på franska, och italienare på italienska. När hon utantill och känslofyllt deklamerar "Cantico della Creature", av Helige Fransiskus, är det så vackert att jag får en klump i halsen...
En underbar människa!