förståelsens krokiga stig

torsdag 22 juli 2010

ett slag i luften

vad ska jag skriva om
huvudet är tomt,
ögonen svider av för lite sömn
alla mina protester
alla mina skrivelser
har inte lett till något alls
bara varit slag i luften
ingen lyssnar ingen bryr sig egentligen
man bara låtsas för att det ska vara så
men det är inte saken i sig man är intresserad av
det är karriären att få vara med de rätta människorna som räknas
då kan man nicka med
för att stunden efter sälja ut sin närmaste vän

8 kommentarer:

  1. Svart och bra! Jag sögs in i texten och har läst den flera gånger...

    SvaraRadera
  2. För att starta med ett tomt huvud så kommer du imponerande snabbt in på ett konkret och komplicerat ämne. Det där med att kommunicera, hur och varför man pratar med varandra. Viktigt att reflektera över tycker jag, men också viktigt att man inte blir stum i rädsla för att säga något som kan uppfattas fel.

    Tack för att du kommenterade mitt inlägg tjejigt. Jag hade börjat på puffen men inte avslutat. Så en dag hittade jag utkastet och då hade de sista stroferna och rimmen mognat fram. :) Det kan vara värt att spara till en sådan resa. Det var toppen och ett härligt minne för framtiden. Vi bråkade faktiskt bara en enda gång den där veckan - utan att jag behövde lägga band på mig, vilket jag som 'mogen' tonårsmamma ofta gör för jag vet ju att tonårskommentarer och utbrott ofta bara är en del av frigörelseprocessen inte verklig ilska. ;)

    SvaraRadera
  3. Ack ja, den kommunikationen, den kommunikationen... Inte så ofta som vi önskar rak och ärlig. Men dina texter är suveräna :) Jag läser och känner igen.

    SvaraRadera
  4. Jag håller med de andra. Framför allt det där sista om att sälja ut sin bäste vän.
    Bra skrivet som vanligt och mycket berörande

    SvaraRadera
  5. Gillar flödet du tillåtit i texten tankarna och för mig börjar människan bakom orden ta form. Berör för man börjar ana konturerna av ett öde.

    Tack för det du skrev hos mig. Hoppas lyckas få till fler puffar under sommaren.

    SvaraRadera
  6. ja det är bra.
    Mycket man känner igen. kommunikation svårt.

    :)

    SvaraRadera
  7. Där fick du till det bra.

    SvaraRadera