förståelsens krokiga stig

lördag 3 september 2011

fordon

mina tankar går osökt till Sixten
min blå Passat -94
56 000 mil, minst,
fortfarande ganska bensinsnål
rostig
slitstark
tålig och lojal
startar alltid
blir varm och go
tycker det är lika roligt som jag
att raca förbi vackrare och dyrare kollegor
inte välskött
men djupt och innerligt älskad
många minnen har vi tillsammans
resor till Skåne i vacker höstsol
stopp med hästtransport i uppförsbacke
utflykt utan mål en ljus vårkväll
flyttat möbler hit och dit
kört barnbarn
gett mig frihet och oberoende

jag kommer aldrig att glömma min Sixten

10 kommentarer:

  1. Underbart att ge bilen ett namn...för en del, vilket tydligen gäller dig också :-), betyder bilen mer än att bara ta en från punkt A till punkt B...vilket då gäller i mitt fall...

    SvaraRadera
  2. Hade också en sådan engång. Han hette Lloyd Alexander och var en Ford Cortina från -68

    SvaraRadera
  3. Heja Sixten. Själv fick jag skrota Lille Skutt.

    SvaraRadera