belamrat

mitt liv har varit belamrat av måsten, dåligt samvete, skuld och sorg
måstena var flera än dygnets timmar
dåligt samvete för jag inte gjorde nog gott,
skuld över att jag försökte skapa ett eget liv
sorg över att mina föräldrar aldrig valde mig

mitt liv var belamrat av tankar krav fasadskapande och flykt
tankar av den svarta sorten
outsagda krav från andra
fasadbyggen som stal min tid
flykt från det som är viktigt

sanera

jag tror jag vill sanera i min så kallade vänkrets

jag vill inte längre vara vän med er som utnyttjat min entusiasm

jag vill slippa se er som baktalar mig vid mitt middagsbord

jag vill inte ha fler falska leendena

fler nyfikna skadeglada miner från er som vet hur man lever

efter saneringen ska glädje, kärlek, omtanke och respekt sitta till bords med mig

tång

Blåstång vid havskanten

stora tovor med snäckor, sand, fjädrar och blåstång

det ligger precis där hav och strand möts

i det vitagula skummet

jag hör det stilla skvalpandet då vågorna drar sig tillbaka
känner lukten av hav tång våt sand
hör måsarnas enträgna skränande
sitter länge och låter salta stänk väta mitt ansikte

svada

jag är lycklig, munnen går i ett
orden flyger som ivriga mångfärgade fjärilar
ögonen glittrar och leendet leker i mungipan
jag känner mej omtyckt uppskattad duktig
kärleksfull
jag har lyckats igen det är snart mer regel än undantag
ändå svävar oron i mitt hjärta
kanske lurar jag mig själv
kanske det som jag tror är
bara är en illusion
min blick slocknar, munnen blir stram
och ansiktet dör
jag vågar inte öppna mun för att inte avslöja mig.
svadan ersätts av total tystna, slutenhet

ett slag i luften

vad ska jag skriva om

huvudet är tomt,

ögonen svider av för lite sömn

alla mina protester

alla mina skrivelser

har inte lett till något alls

bara varit slag i luften

ingen lyssnar ingen bryr sig egentligen

man bara låtsas för att det ska vara så

men det är inte saken i sig man är intresserad av

det är karriären att få vara med de rätta människorna som räknas

då kan man nicka med

för att stunden efter sälja ut sin närmaste vän

bokslut

Jag kan nu göra ett tioårigt bokslut i känslomässig energiåtgång och upptäcka att jag vänt en konkurs till ett blomstrande företag. De stora läckagen är åtgärdade via en mental eliminering, den eviga välviljan och ja sägandet har ersatts av en tightare struktur med tvingande arbetstidsnedsättning. Den snabba behovstillfredsställelsen via sinnesförändrande upplevelser har ersatts av en jordnära långsiktig själslig omsorg.

På grund av detta goda resultat erbjuds företagets ägare ett fallskärmsavtal, bestående av livsglädje resten av livet.

något akut

just nu precis här i denna minut är mitt sömnbehov akut, väldigt akut, känns det som
jag har jobbat två nätter, tillsammans 20 timmar, ridit både mornarna, direkt efter jobbet
gått stavgång för att hjälpa min stela rygg, diskat, lagat mat och sitter nu och väntar på att tvätten ska bli klar
sover dåligt när jag jobbar natt, kanske fem timmar mitt på dagen igår
höll flera gånger på att nicka till på jobbet, får man inte göra, tur att jag fick upp ögonlocken i tid

känner att det här inlägget är ytterst fantasilöst, men oxå ytterst akut

till havs

havets horistontlinje höjer och sänker sig sakta,

invid stranden är vågorna små och lekfulla

de sveper in tången och strandkrabborna i en viktlös filt

nafsar efter mina bara fötter

jag står med öppen mun och känner hur havet kysser mig med sin salta tunga

vattendroppar fastnar i mitt hår,

rinner ner på mina bara bröst där vårtorna drar ihop sig som små blomknoppar

havets styrka, dess oberördhet, får mig att vilja öppna mitt sköte

för att ta emot dess pockande omfamning
ge mig hän i en explosiv kärleksakt
där min undergivenhet är total

tydlig

att antyda,
att gå bakom ryggen
att säga A men inte B
att vända sig bort

att behandla som luft
att sprida osanning
att ha åsikter och tankar man inte vågar stå för
att vara otydlig i sitt uttryckssätt
det är att svika sig själv och andra

att hävda sig

alltid ställer jag mig sist i kön
aldrig slåss jag för att komma fram
låter andra ta åt sig äran av mitt arbete

och ändå märks jag, är någon som tar plats
någon som man stundtals blir fascinerad av
stundtals vill förinta

det är svårt när man inte vet hur man upplevs

och inte vet vem man är

snål

du sa att det var jag
som aldrig visade känslor
som aldrig såg dig och din frustration

du sa att det var jag som var kall
som aldrig visade ömhet
som aldrig ville älska

jag trodde dig
som jag alltid gjort
att du var den som var vidsynt och god
och jag var den som snålade både med gåvor och kärlek

Tvål

Barnängens hårda babydoftande tvål
doft av sommar, sand,
barn som lekt ute hela dagen i solen
vått hår, fuktig rosig hud i mjuk pyamas

Lavendeltvål inköpt i Nora,
i den lilla butiken på tvärgatan nertill sjön
sista sommaren som mamma hälsade på oss,
fyra generationer som åt glass på torget

Luxtvål med 60-talets filmstjärnor i reklamen
mjukt väldoftande lödder
om jag tvålade in mig med den
skulle jag kanske bli lika vacker som Doris Day

Apotekets tvål med olivolja, min egen tvål,
den som luktar som jag vill lukta
den som ger min hy den njutning som jag uppskattar
den tvålen som är min just idag

storslaget

vad är egentligen mer storslaget
än en människas vandring genom livet
hur futtigt och litet och simpelt det än kan kännas


vad är mer storslaget

än en forsande älv

än vägen upp till fjällets topp

än det gamla trädet med fler årsringar än vi har tålamod att räkna

än andmammans väg med sina ungar till vattnet

än fölet som diar sin mamma

vad är mer storslaget

än moderns kärlek till barnet

mannens och kvinnans kärlek till varandra

glädjen du kan känna i ditt hjärta

värmen i din älskades famn

simpelt

så simpelt så sjaskigt
hur kan hon visa sig så där?
man kunde ju förvänta sig mer av en vuxen välutbildad kvinna

en kvinna i hennes ålder ska klä sig förståndigt
inte längre söka männens blickar
den tiden är förbi
skötet ska få vila, brösten ska gömmas
och leendena ska sparas till
barn och barnbarn

hyn ska inte längre blomstra av längtan och kärlek
hjärtat ska inte längre slå snabbare av en älskares blick
spetsen på en vacker behå ska inte längre väcka hennes längtan
det vore alltför simpelt för en kvinna i hennes ålder

rekord

rekord.... rekord..... hm

jag har aldrig varit någon tävlingsmänniska
så rädd att misslyckas
att jag inte tillåtit mig att kämpa
gärna gjort så missen blivit total
en osäkerhet så stor
att den trampade sönder min vilja

oväsen

Du är värdelös
Du är ful
Du är egoistisk
- en förlorare på alla plan

Så lättlurad
Så fånig
Så störd
- en icke värdig

Du försöker ge intryck av att vara som alla andra
Du försöker verka lycklig
Du försöker verka kompetent
- men alla vet ju hur det egentligen är

Snälla snälla var tyst!

Låt mig få älska mig själv!

att famla

jag har aldrig lär mig att leva,
att var rädd om min själ,
att försvara min rätt,
att våga vara den jag är,

jag har famlat i blindo
känt magens värk
krampen i halsen
självföraktets obevekliga smärta

allt har varit ett förutbestämt spel
där robotens metallpansar hindrat närvoron i livet
där utanförskapet varit en hotande realitet
när spelet avslöjades fanns bara
ett famlande i den existentiella tomheten kvar