förståelsens krokiga stig

fredag 3 september 2010

balans

ett ord som inte finns för mig
jag är för mycket eller för lite
i allt jag tar mig för
balans harmoni stadga
så skönt
att inte väga över
att inte vara för beroende
eller för likgiltig
att inte kunna älska lagom
att känna hur åtrån river i kroppen
men inte visa
spela oberörd, kall, likgiltig
lära sig spelets regler
balansera känslostormarna.

4 kommentarer:

  1. Ja... men hur långt vill man åt det oberörda hållet? Vad vill jag som person stå för - som på något sätt definierar mig, balans, javisst - men kanske är man mer "äkta" än de samlade människorna i sina känslostormar.

    SvaraRadera
  2. det är så roligt att bara hänge sig
    att slippa regler och lagar
    ändå känner i alla fall jag
    var gränsen går

    eller var jag tror att gränsen går

    Intressant text - den satte igång tankar!

    SvaraRadera
  3. Jag rivs hellre av känslostormar än är likgiltig, bara jag får pausa ibland.
    Och jag är mycket glad att du inte är lagom!

    SvaraRadera