förståelsens krokiga stig

måndag 13 september 2010

upptäckt

tänk om dom upptäcker att jag är en bluff
att munnen går
men utan förbindels med hjärt och hjärna
pratar jag tillräckligt högt och fort
kan ingen avbryta mig
min livslögn kan fortsätta
måtte inget röra mig till tårar eller få mitt hjärta att öppna sig

11 kommentarer:

  1. Jag hoppas innerligt att någon kan få hjärtat att öppna sig.

    "just shut your mouth" - en sådant motbjudande kommentar (eller är det en order?).

    SvaraRadera
  2. Vad är en bluff och vem avgör att inte du är du.
    Visst du kanske pratar för mycket, men det är ju sån du är.

    SvaraRadera
  3. Jo så kan man känna sig. Som en bluff som inte vill bli avslöjad.

    SvaraRadera
  4. Håller med Kalle ibland känner man sig så:)

    SvaraRadera
  5. att dölja något med många ord...Mycket bra!

    SvaraRadera
  6. Ja, verkligen något man känner igen - rädslan för att bli avslöjad som en fejk.
    Bra skrivet.

    SvaraRadera
  7. Naken text om hur det känns ibland. Sista meningen värker i mitt hjärta.

    SvaraRadera
  8. Vi är tillräckligt bra. Å vi är våra bästa vänner:-)

    SvaraRadera
  9. Bluff? du är du och du duger! Men jag håller med Ethel även om jag inte känner dej!
    "Tala är silver men tiga är guld".....jag tycker silver räcker länge!!! Kram

    SvaraRadera
  10. För en gångs skull handlar inte min dikt om mej.Inte nu längre.

    SvaraRadera