Livet har emellanåt varit tufft, men tack vare det, så har jag varit tvungen att omvärdera mycket, och är på väg att skapa mej ett liv jag känner mig tillfreds och harmonisk med. Det är en krokig och ibland väldigt stenig väg, men ack så vackra omgivningar.
förståelsens krokiga stig
måndag 11 februari 2013
28
fick mitt andra barn
satt på bussen
höggravid, ledsen
livet slut
brösten inte så uppnosiga
steget inte lika lätt
livet slut innan det börjat
ensam rädd blyg
Jättebra text. Ang kommentar. Visst är jag yngre men jag tänker att han kanske hade en speciell styrka som han fått av Gud ellerbara genom att tro eller vara andlig. Ja, jag tänkte i alla fall så där när jag hörde det på radio.
Tur det är bättre nu! Kan förstå känslan som beskrivs.
SvaraRaderaJättebra text.
SvaraRaderaAng kommentar. Visst är jag yngre men jag tänker att han kanske hade en speciell styrka som han fått av Gud ellerbara genom att tro eller vara andlig. Ja, jag tänkte i alla fall så där när jag hörde det på radio.
Skönt! Jag minns att 28 var ett rätt turbulent år för mig. Vad ung man var då...
SvaraRaderaLivets berg- och dalbana.
SvaraRaderaSkönt när det går åt rätt håll.
SvaraRaderaBra känsla!
SvaraRaderaEn jopbbig känsla kan jag tro.
SvaraRaderaBra! Fortplantandet är inte bara en dans på rosor, även om vi måste tänka så...:)
SvaraRaderaLite sorgsen text med lycka på slutet, inte minst förstärkt av den härliga bilden! :)
SvaraRadera