snål

du sa att det var jag
som aldrig visade känslor
som aldrig såg dig och din frustration

du sa att det var jag som var kall
som aldrig visade ömhet
som aldrig ville älska

jag trodde dig
som jag alltid gjort
att du var den som var vidsynt och god
och jag var den som snålade både med gåvor och kärlek

Tvål

Barnängens hårda babydoftande tvål
doft av sommar, sand,
barn som lekt ute hela dagen i solen
vått hår, fuktig rosig hud i mjuk pyamas

Lavendeltvål inköpt i Nora,
i den lilla butiken på tvärgatan nertill sjön
sista sommaren som mamma hälsade på oss,
fyra generationer som åt glass på torget

Luxtvål med 60-talets filmstjärnor i reklamen
mjukt väldoftande lödder
om jag tvålade in mig med den
skulle jag kanske bli lika vacker som Doris Day

Apotekets tvål med olivolja, min egen tvål,
den som luktar som jag vill lukta
den som ger min hy den njutning som jag uppskattar
den tvålen som är min just idag

storslaget

vad är egentligen mer storslaget
än en människas vandring genom livet
hur futtigt och litet och simpelt det än kan kännas


vad är mer storslaget

än en forsande älv

än vägen upp till fjällets topp

än det gamla trädet med fler årsringar än vi har tålamod att räkna

än andmammans väg med sina ungar till vattnet

än fölet som diar sin mamma

vad är mer storslaget

än moderns kärlek till barnet

mannens och kvinnans kärlek till varandra

glädjen du kan känna i ditt hjärta

värmen i din älskades famn

simpelt

så simpelt så sjaskigt
hur kan hon visa sig så där?
man kunde ju förvänta sig mer av en vuxen välutbildad kvinna

en kvinna i hennes ålder ska klä sig förståndigt
inte längre söka männens blickar
den tiden är förbi
skötet ska få vila, brösten ska gömmas
och leendena ska sparas till
barn och barnbarn

hyn ska inte längre blomstra av längtan och kärlek
hjärtat ska inte längre slå snabbare av en älskares blick
spetsen på en vacker behå ska inte längre väcka hennes längtan
det vore alltför simpelt för en kvinna i hennes ålder

rekord

rekord.... rekord..... hm

jag har aldrig varit någon tävlingsmänniska
så rädd att misslyckas
att jag inte tillåtit mig att kämpa
gärna gjort så missen blivit total
en osäkerhet så stor
att den trampade sönder min vilja

oväsen

Du är värdelös
Du är ful
Du är egoistisk
- en förlorare på alla plan

Så lättlurad
Så fånig
Så störd
- en icke värdig

Du försöker ge intryck av att vara som alla andra
Du försöker verka lycklig
Du försöker verka kompetent
- men alla vet ju hur det egentligen är

Snälla snälla var tyst!

Låt mig få älska mig själv!

att famla

jag har aldrig lär mig att leva,
att var rädd om min själ,
att försvara min rätt,
att våga vara den jag är,

jag har famlat i blindo
känt magens värk
krampen i halsen
självföraktets obevekliga smärta

allt har varit ett förutbestämt spel
där robotens metallpansar hindrat närvoron i livet
där utanförskapet varit en hotande realitet
när spelet avslöjades fanns bara
ett famlande i den existentiella tomheten kvar