Hela sitt liv hade hon blivit hanterad som en blunddocka av celluloid.
Aldrig hade någon rört vid henne så varsamt som han, det var som hon föddes här och nu.
Hon hade gått in i den lilla affären för att köpa nya benkläder. Inte en uppgift för en fin dam, men hon hade en underlig oro i sig hela morgonen och för första gången, sedan giftermålet, bröt hon mot regel nummer 3, att aldrig gå utan för dörren ensam.
Aldrig trodde hon att det var i denna smutsiga gränd hon skulle möta sitt öde, aldrig trodde hon att denne man skulle bli hennes död.
En tung text. Otäckt.
SvaraRadera(Om jag får säga vad jag tycker ... du kan stryka "varken mer eller mindre". Gör för mig att orden i stycket ger mig mer känsla)
Manipulatörer... *ryser* Måtte hon kunna frigöra sig från den otäckningen!
SvaraRadera