1954 flyttade de till stan, och trodde fortfarande att man klarade sig med en vacker yta...
Livet har emellanåt varit tufft, men tack vare det, så har jag varit tvungen att omvärdera mycket, och är på väg att skapa mej ett liv jag känner mig tillfreds och harmonisk med. Det är en krokig och ibland väldigt stenig väg, men ack så vackra omgivningar.
onsdag 13 januari 2016
han hon helgedom hat hem; del 3
De träffades på sanatoriet, han sjuk, hon vårdare. De speglade sig i varandras skönhet och trodde en vacker yta var allt. Han en fattig fiskarson, hon oäkta dotter till en piga. I deras själar fanns sorg och ensamhet, en hunger efter bekräftelse. På sanatoriet levde de i en värld av drömmar, skådespel och passion.
1954 flyttade de till stan, och trodde fortfarande att man klarade sig med en vacker yta...
1954 flyttade de till stan, och trodde fortfarande att man klarade sig med en vacker yta...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Skulle vilja läsa den boken!
SvaraRaderaFörst måste jag få säga att jag njuter så av din fina bakgrundsbild på din blogg. Den utstrålar ett skönt lugn!Fin häst och skogsväg också.
SvaraRaderaMera och mera av denna text! Här är det också djup bakom orden som jag gillar så *tack*
Så få rader och så mycket av innebörd! Måste säga att jag är impad/kram
Vilken historia! Dem skulle man vilja veta mer om.
SvaraRaderaSkriv mer!
SvaraRadera